Kallt, kokt ris, kryddat med en blandning av kanel och socker
Sojagrädde
Torkad eller konserverad frukt
Blanda ingredienserna och servera kallt.
Kallt, kokt ris, kryddat med en blandning av kanel och socker
Sojagrädde
Torkad eller konserverad frukt
Blanda ingredienserna och servera kallt.
125 g margarin
1 dl socker
2 dl vetemjöl
2 dl havregryn
1/2 tsk bakpulver
1 msk vatten
Fyllning:
150 g sylt (hallon, jordgubb, aprikoser, krusbär, körsbär eller vad du vill)
Sätt på ugnen ( 200 ° C). Smörj en rund pajform.
Blanda socker, vetemjöl, havregryn och bakpulver i en skål.
Smula ner margarinet i mjölblandningen. Använd en trägaffel eller fingrarna. Ta en 1/4 av degen och spara till senare. Tillsätt vatten och arbeta till en fast deg.
Platta ut degen med fingrarna så att den täcker formens botten. Bred ut sylten över pajskalet. Häll över den delen av degen som du la åt sidan tidigare.
Baka i mitten av ugnen i ca 20 minuter, tills pajen är gyllenbrun överallt. Låt pajen svalna innan du tar ur den ur formen.
Servera med sojagrädde eller veganglass eller liknande.
1 kålrot (ca 900 g)
10 dl vatten
1 tsk buljongextrakt
6 dl soja-ris-havre- eller sesammjölk
1,5 dl polenta
0,5 dl lönnsirap eller råsocker
1 tsk salt
1 msk arrowroot
Skala och skiva kålroten. Koka den i vatten och buljong till den är helt färdigkokt. Häll bort buljongen. Kör skivorna i en matberedare eller mixer. Häll över i en skål och lägg till mjölken, polentan, lönnsirapen, salt och arrowrooten. Häll i en smord ugnsäker form. Tillaga i 50-60 minuter (200 ° C). Kan tillagas i förväg och frysas. smord ugnsäker form. Tillaga i 50-60 minuter (200 ° C). Kan tillagas i förväg och frysas.
(50-60 st)
4 dl kokta kikärter
2 dl ris, kokt i buljong
1 lök
1.5 dl skållade, rostade mandlar
1 msk vegetabilisk olja
1 msk finhackad persilja
1 msk arrowroot
1 tsk körvel
2 ml peppar
margarin till stekning
Blanda kikärter, ris, lök och mandel. Tillsätt olja, arrowroot, persilja och kryddor. Blanda väl. Rulla smeten med fuktiga fingrar, till små bollar. Stek långsamt i het stekpanna. Rulla omkring dem så de blir jämt stekta.
Om du vill kan du rulla dem i ströbröd innan stekningen. Ät dem varma eller kalla, eller frys dem och ha senare.
1 medelstor lök
25 g margarin
225 g (3 1/2 dl) blandade nötter (vad du vill, inklusive mandel)
100 g (ca 3 skivor) bröd
eller ca 300 g ströbröd
3 dl grönsaksbuljong
2 tsk bryggerijäst/näringsjäst
1 tsk blandade kryddor
salt och peppar
Hacka löken och stek i margarin tills den är genomskinlig. Finmal nötterna och brödet i en matberedare eller mixer. Värm buljongen och bryggerijästen till kokpunkten och tillsätt de andra ingredienserna. Blanda försiktigt, smeten ska vara ganska lös. Häll i en grund, smord form. Släta till ytan, häll lite ströbröd över och baka i ugnen i ca 30 minuter tills den är gyllenbrun. (200°)
(fyra st)
4 kokta kalla potatisar (ca 200g)
2 dl mjölk
2 1/2 dl vetemjöl
1 tsk salt
1/2 tsk bakpulver
1 matsked smält smör
1 dl kallt vatten
Skala och grovriv den kalla kokta potatisen. Blanda den med vetemjöl, salt och bakpulver. Smält och tillsätt smöret och det kalla vattnet. Grädda våfflorna i våffeljärn på medelvärme i 3 minuter. Pensla våfflorna med smör. Lägg på valfri fyllning.
Variant, använd valfri bönsort istället för potatisen, i samma mängd.
1 stor kålrot
senap
ströbröd
Koka kålroten tills den är mjuk men inte sönderkokt. Häll bort vattnet och låt kålroten torka ett tag. Bred senap över kålroten utom på undersidan, som kommer att ligga emot serveringsfatet. Häll ströbröd över. Griljera i ugnen tills den har fått fin färg. Servera med bechamelsås (vanlig vit sås) och eventuellt dopp i grytan (gjord på grönsaksbuljong).
Intresset för vegansk och vegetarisk mat ökar i Sverige. Störst är intresset bland unga och bland kvinnor. Idag finns mer än 150.000 veganer i Sverige. Antalet vegetarianer är ungefär det dubbla. Enligt en undersökning från Demoskop ser fyra av tio hänsyn till djuren som ett starkt argument för att välja vegetarisk mat.
– Den genomförda undersökningen tyder på att det vegetariska utbudet här i Sverige ännu upplevs som litet och dyrt. Många skulle överväga vegetarisk mat om de skulle få insikt om att sådan mat är hälsosam och bra för miljön, säger Alexandra Leijonhufvud, förbundsordförande på Djurens Rätt. (FL-Net)
Det svarar den här artikeln på. Den är på engelska, så jag tänkte att jag snabbt skulle översätta delar av den, och ändra lite på en sak. Jag tycker inte alls att det är fel att äta rå föda (groddar osv). Tvärtom. Jag tänkte bara att det är en annan sorts veggis. Så nu håller jag mig till veganismen i det här inlägget. Notera förresten den jättegulliga bebisen lite längre ner på sidan. jag tror att han (?) ska föreställa en ärtskida. Vem hade kunnat ana att det kunde se så sött ut? Fast sockerärter är ju söta och goda.
1. Sojaprodukter. De kan användas till en massa olika saker som till exempel ”kött”-bullar, hamburgare, ost, mjölk, choklad, yoghurt, glass mm. Sojalatte? Visst, går hur bra som helst. Dessutom kan man naturligtvis få tofu (”bönost”), tempeh, miso, shoyu och tamari (sojasåser).
2. Bladgrönsaker och kålväxter. Som det står i artikeln är grönt bra, mörkgrönt är ännu bättre. Kan inte annat än hålla med. Jag älskar grönt – färgen mm. Finns till exempel spenat, grönkål (som är min speciella favorit – färsk – inte den man hittar i frysdisken) och en massa annat. Bland kålväxter finns vitkål, rödkål, broccoli, bryssekål, blomkål mm.
3. Spannmålsprodukter. Bröd är väl ganska uppenbart, för det äter väl ”alla”, men det finns naturligtvis också pasta (som finns i en massa olika former), bulgur, korngryn, quinoa (som också innehåller rätt mycket protein) mm. Glöm inte att man kan få fram protein ur spannmål också – til exempel havreprotein, vetegluten (seitan) mm. Havre används till allt möjligt som glass, grädde, mjölk, yoghurt mm, förutom mer traditionella användningsområden som gröt och bröd.
4. Alger – du kanske tycker att det här låter jätteäckligt, men pröva. Jag tyckte det verkade konstigt först men nu älskar jag det. Det är grönt. Nåja, en del är mera brunt och det finns säkert andra färger, men om du kan lämna fördomarna bakom dig är alger väldigt bra att ha. De används till exempel som koaguleringsmedel i tofu, fast om man inte kan få tag i nigari som det heter, går det jättebra att använda citronsaft.
5. Svamp – alla tycker inte om svamp, men för oss som gör det, ger de en välbehövlig variation i maten. Själv älskar jag ostronskivlingar och shiitake, som kan köpas i vanliga butiker, och den svamp vi själva plockar i skogen. Obs! Gå inte ut och plocka själv om du inte kan det här med svamp. Det är jättefarligt att pröva sig fram. Vissa sorter kan vara bokstavligt talat livsfarliga. Kantareller brukar vara lättast att känna igen, men ta inga risker.
6. Frukt – äpplen, päron, citrusfrukter mm
7. Grönsaksfrukter – aubergine/äggplanta, tomat, paprika, gurka, zucchini/squash med flera. Hit hör också avokado.
8. Knölar och rotfrukter – potatis, morötter, jordärtskockor, kålrot, kålrabbi, majrova, palsternacka, persiljerot, rotselleri m fl. Själv är jag inte så förtjust i rotselleri – utom i biffar, hamburgare osv, men smaken är olika. Pröva dig fram.
9. Baljväxter – ärtor, bönor, linser. Här finns en massa att välja på, många av dem finns torkade så man kan få dem året runt. Färska sorter (som kan finnas i frysdisken också) är sockerärter, bondbönor, vaxbönor mfl. Andra exempel som brukar torkas är bruna bönor (som verkar vara en typiskt svensk sort), stora vita bönor, små vita bönor, flageoletbönor, gröna ärtor, gula ärtor, kikärtor, gröna linser, röda linser m fl. De torkade bönorna lägger man i blöt först, så tar de inte så lång tid att koka. Se på förpackningen. Häll bort blötläggninsvattnet så blir bönorna mer lättsmälta.
10. Mandel, nötter och frön – här finns flera olika sorter. Vissa odlas i Sverige – som hasselnötter (men de flesta som finns i butikerna är importerade, tyvärr) och solroskärnor (fast de odlas inte heller i någon stor skala), andra importeras – mandel, valnötter, sesamfrön, pinjenötter mm. En del tror att nötter är för feta, och är rädda att gå upp i vikt av dem. Om man inte vräker i sig kilovis med nötter tror inte jag att det är något problem. Fördelen med fettet i nötter osv är att det är en nyttig sorts fett. Detsamma gäller avokado.
”Det är fel att förvänta sig en belöning för din kamp. Belöningen är kampen i sig, inte det du kan vinna. Trots att du inte kan förvänta dig att besegra det absurda i världen, måste du försöka. Detta är moralitet, detta är religion. Detta är konst. Detta är livet.”
PHIL OCHS