Ikväll läste jag en fråga på Magdalena Ribbings Hyfs- och Stilspalt angående hundägare som inte sköter sig. Nej, den här gången handlade det inte om BAJS, som ju djurhatarna oftast brukar fokusera på. Det var fråga om lösspringande hundar. MR:s svar nämnde också hundägare som tydligen existerar någonstans, men som jag själv aldrig har stött på eller ens hört talas om utanför de här djurhatardiskussionerna som genast tillstöter i kommentarsfältet, och som enligt uppgift tvingar ”normala” människor att hälsa på sina små ”odjur” (inte min åsikt!)

För det första, var finns de här egendomliga personerna som vill påtvinga andra sina hundar? Jag känner igen den här ”Råttan i Pizzanmyten” från olika webbforum men konstigt nog inte alls från verkligheten. Och var är allt det där oupplockade hundbajset? Det som alla andra har sett överallt, men som jag bara vid enstaka tillfällen lagt märke till, oftast inne vid häcken eller staketet och inte alls mitt på gångbanan.

Men i och för sig, egentligen spelar inget av allt det här någon roll i jämförelse med allt hatet.

Jag blir rädd. Min familj, och de djurägare vi känner, som inte bär sig åt så här, blir ändå måltavla för allt det här hatet. För djurhatarna hatar inte bara djur, utan också djurälskare. Det vill säga andra människor.

Nu önskar jag bara flytta långt ut på landet långt från allt hat och där hoppas jag kunna skydda min famiilj, fyrbenta och tvåbenta från alla orättvisa påhopp.

Eftersom det här är min blogg, tänker jag slutligen passa på att gnälla om något jag ofta stöter på i stadsmiljön (ganska off-topic), nämligen alla cyklister som invaderar gångbanorna och som tutar oavbrutet för att köra iväg de gående. Från gångbanan. De tror säkert att de är väldigt moderna och miljövänliga där de susar fram med sina kapitalvaror där folk ska gå.

Ok, slut på gnället.