Meteorologen Nils Holmqvist. Han är verkligen en så söt, trevlig och proffsig kille. Jag har sen länge hållit ögonen på meteorologerna och klimatexperterna för jag tycker att de, till skillnad från många andra som lite löst kallas så, är verkliga hjältar. De kämpar för att förklara för allmänheten om vad som behöver göras för att rädda klimatet.
klimat
Ekogård som utgår från platsens potential
Permakultur, ekologisk webbutik och glädjefestival är några verksamheter på Skärva gård i Blekinge. Utvecklingen drivs snarare av gårdens förutsättningar och en öppenhet för experiment, än av strategiskt tänkande eller oro för klimatkrisen.
Läs mer här.
Mobiltelefoner hjälper till med att rädda miljön?
I den här artikeln fick jag reda på att mobiltelefoner inte bara är nödvändiga, fast de kan ha en negativ effekt på vår miljö, utan de kan faktiskt också hjälpa oss rädda vår planet. Jag hoppas det är sant. Att skriva på namninsamlingar på sin mobil låter till exempel som en väldigt bra idé.
Ett steg ner
Jag läste om en av alla klimatrapporter som kommit ut. Det var ingen trevlig läsning. Värst av allt var att det fortfarande inte går att få de stora, rika länderna med på åtgärderna för att rädda vår värld innan det är för sent.
De tänker fortfarande bara på att tjäna mer och mer pengar. Som en klok gammal indianhövding en gång sa: man kan inte äta pengar. Dessutom, tror de där pamparna att de kan ta rikedomen med sig när de dör?
Redan nu är det rätt så illa i de fattigare länderna. Se till exempel på hur det är i Jakarta just nu. Det är bara ett exempel. På somrarna blir det skogsbränder som leder till att röken ligger tjock över stora delar av Asien och Sydamerika. Bara en sån sak kan leda till att den globala uppvärmningen går fortare.
Översvämningar, jordskred, torka… När man knappast har så man klarar sig redan från början – hur ska man då klara sig när något sånt här händer?
Det påminner mig om en bild jag sett i en av mina historieböcker (jag har läst historia på universitetet och är jätteintresserad av ämnet). Den kommer från despressionen – alltså det sena 1920-talet eller början på 1930-talet.
Tre män står på en stege i en översvämmad källare – så ser det ut i alla fall. Överst på stegen står en överklassman, lite längre ner står medelklassmannen och längst ner arbetarmannen. Märk väl – det är bara männen. På den tiden räknades inte ens kvinnorna.
Överklassmannen säger: Nu tar vi allihop ett steg neråt. Antagligen anser han att man kan klara av den ekonomiska krisen på det sättet. Men – arbetaren har huvudet bara en liten bit ovanför vattnet. Vad händer om de alla tre tar ett steg neråt?
Om man tänker sig att överklassmannen är de rikaste länderna och arbetaren är de fattiga länderna är det exakt som det är idag. Överklassmannen tycker att det blir fint med lite mer solsken. Arbetarmannen håller redan idag på att dö av värmeslag, eller drunkna eller krossas av ett jordskred.
Dessutom, om vi – medelklassmannen – de medelrika länderna – hamnar ett steg ner, kommer vi då att vara i arbetarmannens situation? Huvudet alldeles ovanför vattenytan?
Så här vill vi inte att det ska bli!!! Det kanske är för sent att stoppa utvecklingen men vi skulle ändå kunna få den att sakta in. Om vi ska klara det är det nu vi måste börja. Idag. Tänk på det när du kör in din andra bil i garaget.