Jag tänkte sätta igång med en ny serie inlägg om någon sorts spannmål, grönsak, frukt eller annan typ av mat. Det blir bara en kort presentation av matsorten, men jag tänkte att det kan vara intressant för de som inte känner till den.
Veg*anism
Sojamjölksmaskinen
Vår familj hade länge funderat och drömt om att köpa den. Trots allt var det en stor investering och även om vi trodde vi skulle ha nytta av den var det långt över vår budget. Men för så där ett halvår sen tog vi mod till oss. Då köpte vi den, sojamjölksmaskinen. Vi var tvungna att importera den från England eftersom den inte fanns att få tag på här i Sverige.
När jag började knappa in beställningen insåg jag första problemet, man kunde bara klicka i frakt inom England. Jag fick skicka iväg ett mejl till företaget, som svarade inom ett par dagar och var då väldigt hjälpsamma. De berättade hur jag skulle göra och snart kom jag vidare i beställningen. Nästa problem var att det bara fanns två nivåer på frakt, och den högre gränsen innebar en ganska hög summa. Jag stod mellan två val, antingen betala för många fler kilo frakt än vad jag skulle komma att utnyttja eller fylla upp med sojabönor och nigari så jag utnyttjade hela fraktsumman.
Jag valde till slut det andra alternativet. Visserligen skulle jag ha bönor för en lång tid framöver, men det skulle också bli skönt att slippa släpa hem bönor och mjölk i framtiden. Sen var det bara att vänta. Den kom hit bra mycket snabbare än jag kunde ha hoppats på. England har visst ett bra postsystem, bättre än vårt eget som är både dyrare och långsammare. Med i paketet låg en liten instruktionsbok med recept, ett tofukit, extra bönor och några påsar koaguleringsmedel. Sen var det bara att sätta igång.
Det jobbigaste skulle bli, förstod jag när jag läst i boken, att vänta på att bönorna legat i blöt i 8 till 10 timmar. Fast när det var klart skulle det både gå snabbt och vara enkelt. Sagt och gjort, jag öppnade en ask med bönor och satte igång. Recepten tog upp flera typer av sojamjölk, både tunnare, krämigare och med olika smaksättningar.
Vid första försöket gjorde jag två krämiga sojamjölkssatser och en tunnare. Den ena krämiga blev en underbar sojalatte och den andra skulle jag göra tofu av. Den tunnare blev till bak och matlagning. För er som tänker att det nog är jobbigt ska jag berätta lite om hur jag gick till väga.
Krämig sojamjölk: Blötlägg två mått (finns i paketet) av sojabönorna i 8 till 10 timmar. Skölj sen bönorna. Fyll vatten i sojamjölksmaskinen och sen häll i bönorna (obs, ordningen viktig). Sätt på locket, sätt i sladden och tryck på knappen som det står soy milk på. Maskinen piper till och sen är det bara att vänta. 20 minuter senare så piper den ända tills man tar ur sladden. Sila bort okara, men spara den. Mjölken är klar. Vill du göra tofu av den, se nedan.
Tofu: häll koaguleringsmedlet i den varma mjölken, rör om och vänta i 20 minuter. Sila bort vasslan (kan användas till bakning). Häll tofumassan i en silduk i tofuformen. Tryck på locket för att få ut så mycket vassla som möjligt. Häll bort. Sätt sen något tungt på locket och låt stå i några timmar. Sen har du en underbar (mycket godare än den köpta) tofu som kan användas till efterrätter eller middagar, t ex scrambled tofu som är jättegod.
Andra mjölksorter som jag gjort är havremjölk (jättegod t o m att dricka som den är), rismjölk (lite geléartad och konstig i konsistensen, men bra att koka risgrynsgröt av). Båda dessa mjölksorter är bra eftersom man inte behöver blötlägga innan. Man kan göra mjölken på 20 minuter utan förarbete.
Mungbönor är en annan sort jag testat. Den ger okara som är bra till biffar och mjölk som med kokos och buljong ger en väldigt god soppa. Andra bönsorter fungerar också bra men vissa får inte så fint färgad mjölk.
Okaran (fibrerna som blir kvar när mjölken är gjord) kan användas till bakning (för att ersätta bland annat fett), i biffar och andra recept. Vissa mjölksorter ger mycket okara och andra ger nästan ingen alls. Okaran från sojamjölkstillverkningen har fullvärdigt protein som tofun och är färdigkokt redan från sojamjölkstillverkningen, så du behöver inte koka den extra.
Sen blir hasselnötsmjölk alldeles farligt god. Mandelmjölk har jag inte testat ännu. Problemet med den är att mandeln måste blötläggas två gånger med sköljning emellan, så den tar 12 till 16 timmar att göra. Det får bli ett framtida projekt.
Obs! Viktigt att göra rent maskinen noggrant efter användning för att undvika att mjölken bränns. Man kan använda det rengöringskit man får på köpet.
Vad som kan vara bra att ha hemma som komplettering till bönor och koaguleringsmedel är havregryn (som torkar upp okaran när man ska göra biffar), buljong eller fond, tomatpuré (smaksättning) och bryggerijäst.
Om du har råd är en sojamjölksmaskin verkligen att rekommendera. Det är roligt, blir billigare i längden, och ger en allsidigare kost om maskinen används regelbundet. Vår maskin har redan betalat sig.
De sojabönor jag köpte från England var gulare än de vi köper här och sojamjölken blev lite gulaktig och krämigare än med bönor köpta i Sverige. Företaget garanterar också att bönorna är ekologiskt odlade och att de inte är genomodiferade.
Till i kväll har jag lagt i blöt två omgångar sojabönor och en omgång med vita bönor. De vita bönorna blir första gången jag prövar.
Fler veg*aner i Sverige
Intresset för vegansk och vegetarisk mat ökar i Sverige. Störst är intresset bland unga och bland kvinnor. Idag finns mer än 150.000 veganer i Sverige. Antalet vegetarianer är ungefär det dubbla. Enligt en undersökning från Demoskop ser fyra av tio hänsyn till djuren som ett starkt argument för att välja vegetarisk mat.
– Den genomförda undersökningen tyder på att det vegetariska utbudet här i Sverige ännu upplevs som litet och dyrt. Många skulle överväga vegetarisk mat om de skulle få insikt om att sådan mat är hälsosam och bra för miljön, säger Alexandra Leijonhufvud, förbundsordförande på Djurens Rätt. (FL-Net)
Vad äter en vegan egentligen?
Det svarar den här artikeln på. Den är på engelska, så jag tänkte att jag snabbt skulle översätta delar av den, och ändra lite på en sak. Jag tycker inte alls att det är fel att äta rå föda (groddar osv). Tvärtom. Jag tänkte bara att det är en annan sorts veggis. Så nu håller jag mig till veganismen i det här inlägget. Notera förresten den jättegulliga bebisen lite längre ner på sidan. jag tror att han (?) ska föreställa en ärtskida. Vem hade kunnat ana att det kunde se så sött ut? Fast sockerärter är ju söta och goda.
1. Sojaprodukter. De kan användas till en massa olika saker som till exempel ”kött”-bullar, hamburgare, ost, mjölk, choklad, yoghurt, glass mm. Sojalatte? Visst, går hur bra som helst. Dessutom kan man naturligtvis få tofu (”bönost”), tempeh, miso, shoyu och tamari (sojasåser).
2. Bladgrönsaker och kålväxter. Som det står i artikeln är grönt bra, mörkgrönt är ännu bättre. Kan inte annat än hålla med. Jag älskar grönt – färgen mm. Finns till exempel spenat, grönkål (som är min speciella favorit – färsk – inte den man hittar i frysdisken) och en massa annat. Bland kålväxter finns vitkål, rödkål, broccoli, bryssekål, blomkål mm.
3. Spannmålsprodukter. Bröd är väl ganska uppenbart, för det äter väl ”alla”, men det finns naturligtvis också pasta (som finns i en massa olika former), bulgur, korngryn, quinoa (som också innehåller rätt mycket protein) mm. Glöm inte att man kan få fram protein ur spannmål också – til exempel havreprotein, vetegluten (seitan) mm. Havre används till allt möjligt som glass, grädde, mjölk, yoghurt mm, förutom mer traditionella användningsområden som gröt och bröd.
4. Alger – du kanske tycker att det här låter jätteäckligt, men pröva. Jag tyckte det verkade konstigt först men nu älskar jag det. Det är grönt. Nåja, en del är mera brunt och det finns säkert andra färger, men om du kan lämna fördomarna bakom dig är alger väldigt bra att ha. De används till exempel som koaguleringsmedel i tofu, fast om man inte kan få tag i nigari som det heter, går det jättebra att använda citronsaft.
5. Svamp – alla tycker inte om svamp, men för oss som gör det, ger de en välbehövlig variation i maten. Själv älskar jag ostronskivlingar och shiitake, som kan köpas i vanliga butiker, och den svamp vi själva plockar i skogen. Obs! Gå inte ut och plocka själv om du inte kan det här med svamp. Det är jättefarligt att pröva sig fram. Vissa sorter kan vara bokstavligt talat livsfarliga. Kantareller brukar vara lättast att känna igen, men ta inga risker.
6. Frukt – äpplen, päron, citrusfrukter mm
7. Grönsaksfrukter – aubergine/äggplanta, tomat, paprika, gurka, zucchini/squash med flera. Hit hör också avokado.
8. Knölar och rotfrukter – potatis, morötter, jordärtskockor, kålrot, kålrabbi, majrova, palsternacka, persiljerot, rotselleri m fl. Själv är jag inte så förtjust i rotselleri – utom i biffar, hamburgare osv, men smaken är olika. Pröva dig fram.
9. Baljväxter – ärtor, bönor, linser. Här finns en massa att välja på, många av dem finns torkade så man kan få dem året runt. Färska sorter (som kan finnas i frysdisken också) är sockerärter, bondbönor, vaxbönor mfl. Andra exempel som brukar torkas är bruna bönor (som verkar vara en typiskt svensk sort), stora vita bönor, små vita bönor, flageoletbönor, gröna ärtor, gula ärtor, kikärtor, gröna linser, röda linser m fl. De torkade bönorna lägger man i blöt först, så tar de inte så lång tid att koka. Se på förpackningen. Häll bort blötläggninsvattnet så blir bönorna mer lättsmälta.
10. Mandel, nötter och frön – här finns flera olika sorter. Vissa odlas i Sverige – som hasselnötter (men de flesta som finns i butikerna är importerade, tyvärr) och solroskärnor (fast de odlas inte heller i någon stor skala), andra importeras – mandel, valnötter, sesamfrön, pinjenötter mm. En del tror att nötter är för feta, och är rädda att gå upp i vikt av dem. Om man inte vräker i sig kilovis med nötter tror inte jag att det är något problem. Fördelen med fettet i nötter osv är att det är en nyttig sorts fett. Detsamma gäller avokado.
20 saker du kan göra för att hjälpa djur
Här hittar du den ursprungliga artikeln. Jag tänkte jag skulle komma på 20 liknande eller andra anledningar som passar svenska förhållanden.
1. Bli vegan! Ät aldrig mer ett dött djur.
2. Gå med i en djurrättsorganisation.
3. Skriv på namninsamlingar, till exempel online, men gärna ”på riktigt” också.
4. Blogga, tweeta med mera om veganism och djurrätt.
5. Bojkotta djurtestade varor och varor som innehåller djurdelar.
6. Skriv insändare till din lokala tidning. Informera eller debattera, vad du än är bäst på.
7. Laga god veganmat och bjud andra på.
8. Försök hålla god min när du blir mobbad av köttätare eller (tyvärr) andra veganer m fl
9. Skriv ut listor med e-koder som innehåller döda djur, listor på bra, näringsrik veganmat, alternativ till djurtestade produkter mm, och dela med dig till den som undrar.
10. Ta hand om ett hemlöst djur.
11. Ge pengar eller arbeta gratis för ett djurhem.
12. Hjälp människor! (Vi är ju också djur!). Dessutom kan det minska kritiken från djurhatare, veganhatare m fl.
13. Rösta på det minst djurfientliga partiet du kan hitta.
14. Lev miljövänligt (det har alla djur nytta av, vi själva också.)
15. Ta hand om dig själv, ät hälsosamt, motionera så du håller dig frisk och lever länge. Det ger ett bra exempel att följa för andra, som kanske tror att det är farligt att vara vegan.
16. Lär dig näringslära. Det finns knappast något som ser så illa ut som en vegan som får brist på något viktigt ämne. Köttätare älskar att påpeka sånt, fast de själva inte vet något om näringslära.
17. Lär känna andra veganer och håll ihop med dem. Hjälp varandra.
18. Förklara tålmodigt när arbetskamrater, klasskamrater, vänner och bekanta frågar, även om de bara frågar för att reta dig. Någon kanske blir imponerad av ditt lugn och din saklighet och så kanske de vill veta mera, på allvar. I så fall, dela ut dina listor eller häften med information.
19. Odla kryddväxter, grönsaker, frukt mm själv, i en kruka, balkonglåda eller din lträdgård om du har någon.
20. Undvik bekämpningsmedel. Tänk på de vilda djuren.
Att överleva civilisationens undergång
Läste nyss en artikel om att överleva civilisationens undergång. Den verkade blanda skämt och allvar. Personligen tyckte jag att några av punkterna var antingen omöjliga att följa eller helt enkelt löjliga. Därför la jag till några själv så min lista också innehåller tio punkter. Mina punkter är mer allvarligt menade, men jag påstår inte att jag är någon expert. Ta förslagen som de är, bara allmänna råd som kan vara användbara även om samhället inte går under.
1. Lägg upp förråd – mat mm
2. Bli händig – ingen efterfrågan på bloggare, modeorakel eller vett-och-etikettexperter
3. Bygg ett växthus
4. Anlägg en trädgård och odla grönsaker, frukt, spannmål mm
5.Samla regnvatten
6. Skaffa solfångare och vindkraft
7. Flytta ut i skogen (eller välj annan isolerad plats) eller samla dina vänner och släktingar omkring dig – så får du vänligt sinnade grannar
8. Skaffa miljövänlig och energisnåla transportmedel – cyklar?
9. Bygg en mur eller anlägg en tät, taggig häck
10. Lägg upp ett lager av värdesaker du kan byta med – guld mm
Hur veganismen kan rädda världen
Jättebra artikel om hur en diet kan lösa många av världens problem.
Veganer kan
Det kan vi visst. Trodde du inte det?
Att bli vegan – en kvinnas berättelse
Fin historia om en kvinna som hittar vägen till veganismen.
Jättebra och intressant om djurrätt
Jag läste nyss den här artikeln och kan verkligen rekommendera den. Läs den och tänk igenom.