Meme – om mig

Den här memen hittade jag på Livejournal, men den är ursprungligen från Tumblr. Jag bestämde mig för att låna den och anpassa den lite.

Jag skriver fanfiction
Jag skriver originalberättelser
Jag publicerar böcker
Jag tar inte kritik särskilt bra
Jag är annorlunda än andra
Jag vill jättegärna ha barn
Jag älskar Narnia-böckerna (och Sagan om ringen-böckerna och… – hur lång tid har jag på mig?)
Jag lever i en fantasivärld
Jag älskar böcker, t om e-böcker
Jag har varit så sjuk att jag nästan dog
Jag är tyst men jag har mycket att säga
Jag hatar att gå upp tidigt
Jag har aldrig flugit
Jag har varit med i tv
Jag behöver bara en liten paus, någonstans långt bort från allt
Jag har blå ögon
Jag föredrar att köpa cdskivor framför att ladda ner musik
Jag är lättdistraherad
Jag tycker inte att någon lyssnar på mig
Jag är en helt annan människa online
Jag har förlorat en förälder
Att läsa är min tillflyktsort
Att skriva är min tillflyktsort
Jag längtar efter ett lyckligt, långvarigt förhållande
Jag är blyg
Jag saknar sommaren
Jag är en person som följer alla grammatikregler till och med när jag skriver sms
Jag är en som tänker, inte en som pratar
Jag är en t-shirt, jeans och träningsskor-typ
Jag vill alltid förbli ung
Jag är vegan
Jag har börjat förlora hoppet om mänskligheten
Jag oroar mig över vad som händer med planeten
Jag skäms över mänskligheten
Jag älskar djur mer än människor
Jag är väldigt beskyddande mot djur

Veganbesvikelser

På sista tiden har jag blivit ganska besviken på några veganer, eller snarare ett eller annat ställe där veganer samlas på nätet. De flesta där, särskilt de mer aktiva, är bara intresserade av allergier och överkänslighet. Det är ju deras sak förstås, men de kan bli ganska aggressiva när de tror att de blir ifrågasatta.

Jag bestämde mig för att hålla mig ifrån de där tråkiga ställena och bara hålla till där jag känner mig välkommen. Fast jag måste säga att det är sorgligt att vi veganer inte kan hålla ihop.

En annan sak som har varit en besvikelse är att flera veganer tjatar om att vi veganer inte alls har något gemensamt med varandra. Jag tycker att vi har det, även om vi kan ha olika anledningar till att vi blev veggisar.

Alltihop började när en tjej frågade om det var någon mer som skulle vilja flytta till en veganby eller något annat ställe nära andra veganer. Ett eget ”veganland”. Alla, utom jag och min syster, verkade se ner på hela idén och kritiserade den på alla möjliga sätt.

Jag tycker det är väldigt deprimerande och nedslående. Själv skulle jag i alla fall vilja ha fler vegankompisar, helst några som har delvis samma intressen som jag och att bo nära dem skulle vara ännu bättre.

Bonprix pälsfritt

Eftersom det kommit flera nya företag som säljer mode på nätet, bestämde vi oss för att kontakta ett av våra favoritföretag, Bonprix, och kolla om de ville vara med på pälsfria listan. Nästan direkt fick vi ett artigt och trevligt svar, där vi fick veta att Bonprix inte säljer päls, och väldigt gärna vill vara med på listan. Tyvärr upptäckte vi att pälsfria listan inte ser ut att ha uppdaterats på ganska länge, så det kanske inte går, men vi tänkte i alla fall meddela deras svar här på Vårängsidan (Nirinixas trädgårdar).

Så nu vet ni, Bonprix är lika pälsfritt som de andra företagen som redan står på listan. Om vi får kontakt med några andra företag och de ger oss ett positivt svar, så kommer vi att meddela det här på bloggen.

Sprida sitt budskap

Inspirerad av den här artikeln på Vegan.com, har jag jobbat med att bli mer aktiv när det gäller att stödja djurrätt, mänskliga rättigheter, veganism och miljön, på så många sidor som möjligt. Jag har till och med gått med i nya sociala nätverk, för att kunna sprida mina åsikter till fler människor.

Tyvärr måste jag erkänna att jag tidigare inte känt mig särskilt hemma på Facebook, Twitter och andra sociala nätverk. Till exempel så är det här tredje eller fjärde gången jag går med i MySpace och så efter ett tag tagit bort mitt konto.

Jag har mina favoritställen på nätet, där jag känner att jag hör till, där jag trivs med att vara, där jag håller kontakt med mina kompisar och så vidare. Till en viss grad har jag nog blivit lite bättre på att använda mina gamla favoriter bättre för att sprida viktiga budskap.

Sedan jag läste den där artikeln jag nämner ovan, och den här, har jag insett att jag inte behöver ”tycka om” Facebook och Twitter eller någon av de andra sociala nätverken, men jag kan i alla fall utnyttja dem för att få ut mitt budskap.

Om du brinner för djuren, veganism eller någon annan viktig sak, eller för den delen något annat (i mitt fall till exempel, att skriva, läsa böcker, språk, historia mm) kan du också börja. Du kan använda sociala nätverk för att få ut ditt budskap, vad det än är. Det är vad de sociala nätverken är bra för, tycker jag.

Jag tänker inte försöka beskriva argumenten för det här sättet att sprida sitt budskap, när andra har gjort det så mycket bättre. Om du är intresserad, så kan du läsa de här två artiklarna.

Om du vill göra som jag, börja dela med dig av länkar till namninsamlingar, sidor med gratis donationer och annat, Ju mer du delar med dig, desto fler människor kan få information om viktiga frågor och problem.

Och medan du puffar för din sak, kanske du också hittar länkar till andra intressanta sidor, roliga bilder, matporr, omröstningar, quiz med mera. Det verkar faktiskt som jag inte har så mycket emot Twitter med flera, som jag trodde. Eller så har jag bara vant mig efter hand.

Quinoa – mjölmålla

Första matsorten är quinoa. Det kommer från Anderna i Sydamerika, och används ungefär som ris, bulgur, pasta och så vidare, men fast de förra är olika sorters spannmål eller gjorda av spannmål, är quinoa egentligen frön från mjölmållan, och det innebär att quinoa är ett pseudospannmål. Till skillnad från spannmålsprodukter har quinoa ett högt proteininnehåll. Quinoa finns i olika färger, vit, röd, svart och blå. Själv har jag aldrig sett blå quinoa, men det hoppas jag att jag kommer att få göra en dag.

Första gången jag smakade quinoa tyckte jag det var jätteäckligt. Det var i stort sett bara damm. Jag antar att det var en dålig sort, eller kanske hade bästföredatumet gått ut. En annan anledning kan vara att quinoa innehåller saponiner, ämnen som smakar bittert. Egentligen är det väldigt enkelt att bli av med saponinerna, bara man vet hur man ska göra. Man sköljer helt enkelt quinoan i först kallt vatten och sen kokande. När det är klart kan man antingen woka/sautera/bryna de torra fröna först, eller koka dem direkt, som ris.

Det finns andra produkter som innehåller quinoa, till exempel en blandning av quinoa och havregryn, som används precis som vanliga havregryn. Det ska dessutom finnas pasta som är gjord på quinoa, men tyvärr har jag aldrig kunnat få tag i det.

Olika sorters mat

Jag tänkte sätta igång med en ny serie inlägg om någon sorts spannmål, grönsak, frukt eller annan typ av mat. Det blir bara en kort presentation av matsorten, men jag tänkte att det kan vara intressant för de som inte känner till den.