Vår familj hade länge funderat och drömt om att köpa den. Trots allt var det en stor investering och även om vi trodde vi skulle ha nytta av den var det långt över vår budget. Men för så där ett halvår sen tog vi mod till oss. Då köpte vi den, sojamjölksmaskinen. Vi var tvungna att importera den från England eftersom den inte fanns att få tag på här i Sverige.
När jag började knappa in beställningen insåg jag första problemet, man kunde bara klicka i frakt inom England. Jag fick skicka iväg ett mejl till företaget, som svarade inom ett par dagar och var då väldigt hjälpsamma. De berättade hur jag skulle göra och snart kom jag vidare i beställningen. Nästa problem var att det bara fanns två nivåer på frakt, och den högre gränsen innebar en ganska hög summa. Jag stod mellan två val, antingen betala för många fler kilo frakt än vad jag skulle komma att utnyttja eller fylla upp med sojabönor och nigari så jag utnyttjade hela fraktsumman.
Jag valde till slut det andra alternativet. Visserligen skulle jag ha bönor för en lång tid framöver, men det skulle också bli skönt att slippa släpa hem bönor och mjölk i framtiden. Sen var det bara att vänta. Den kom hit bra mycket snabbare än jag kunde ha hoppats på. England har visst ett bra postsystem, bättre än vårt eget som är både dyrare och långsammare. Med i paketet låg en liten instruktionsbok med recept, ett tofukit, extra bönor och några påsar koaguleringsmedel. Sen var det bara att sätta igång.
Det jobbigaste skulle bli, förstod jag när jag läst i boken, att vänta på att bönorna legat i blöt i 8 till 10 timmar. Fast när det var klart skulle det både gå snabbt och vara enkelt. Sagt och gjort, jag öppnade en ask med bönor och satte igång. Recepten tog upp flera typer av sojamjölk, både tunnare, krämigare och med olika smaksättningar.
Vid första försöket gjorde jag två krämiga sojamjölkssatser och en tunnare. Den ena krämiga blev en underbar sojalatte och den andra skulle jag göra tofu av. Den tunnare blev till bak och matlagning. För er som tänker att det nog är jobbigt ska jag berätta lite om hur jag gick till väga.
Krämig sojamjölk: Blötlägg två mått (finns i paketet) av sojabönorna i 8 till 10 timmar. Skölj sen bönorna. Fyll vatten i sojamjölksmaskinen och sen häll i bönorna (obs, ordningen viktig). Sätt på locket, sätt i sladden och tryck på knappen som det står soy milk på. Maskinen piper till och sen är det bara att vänta. 20 minuter senare så piper den ända tills man tar ur sladden. Sila bort okara, men spara den. Mjölken är klar. Vill du göra tofu av den, se nedan.
Tofu: häll koaguleringsmedlet i den varma mjölken, rör om och vänta i 20 minuter. Sila bort vasslan (kan användas till bakning). Häll tofumassan i en silduk i tofuformen. Tryck på locket för att få ut så mycket vassla som möjligt. Häll bort. Sätt sen något tungt på locket och låt stå i några timmar. Sen har du en underbar (mycket godare än den köpta) tofu som kan användas till efterrätter eller middagar, t ex scrambled tofu som är jättegod.
Andra mjölksorter som jag gjort är havremjölk (jättegod t o m att dricka som den är), rismjölk (lite geléartad och konstig i konsistensen, men bra att koka risgrynsgröt av). Båda dessa mjölksorter är bra eftersom man inte behöver blötlägga innan. Man kan göra mjölken på 20 minuter utan förarbete.
Mungbönor är en annan sort jag testat. Den ger okara som är bra till biffar och mjölk som med kokos och buljong ger en väldigt god soppa. Andra bönsorter fungerar också bra men vissa får inte så fint färgad mjölk.
Okaran (fibrerna som blir kvar när mjölken är gjord) kan användas till bakning (för att ersätta bland annat fett), i biffar och andra recept. Vissa mjölksorter ger mycket okara och andra ger nästan ingen alls. Okaran från sojamjölkstillverkningen har fullvärdigt protein som tofun och är färdigkokt redan från sojamjölkstillverkningen, så du behöver inte koka den extra.
Sen blir hasselnötsmjölk alldeles farligt god. Mandelmjölk har jag inte testat ännu. Problemet med den är att mandeln måste blötläggas två gånger med sköljning emellan, så den tar 12 till 16 timmar att göra. Det får bli ett framtida projekt.
Obs! Viktigt att göra rent maskinen noggrant efter användning för att undvika att mjölken bränns. Man kan använda det rengöringskit man får på köpet.
Vad som kan vara bra att ha hemma som komplettering till bönor och koaguleringsmedel är havregryn (som torkar upp okaran när man ska göra biffar), buljong eller fond, tomatpuré (smaksättning) och bryggerijäst.
Om du har råd är en sojamjölksmaskin verkligen att rekommendera. Det är roligt, blir billigare i längden, och ger en allsidigare kost om maskinen används regelbundet. Vår maskin har redan betalat sig.
De sojabönor jag köpte från England var gulare än de vi köper här och sojamjölken blev lite gulaktig och krämigare än med bönor köpta i Sverige. Företaget garanterar också att bönorna är ekologiskt odlade och att de inte är genomodiferade.
Till i kväll har jag lagt i blöt två omgångar sojabönor och en omgång med vita bönor. De vita bönorna blir första gången jag prövar.
… är exempel på god proteinrik mat. Man köper båda dessa produkter helt inplastade, vilket inte ser speciellt aptitligt ut. Anledningen tror jag är hållbarheten. Det är trots allt en liten del av Sveriges befolkning som äter vegoprodukter och serierna blir små. Ena bilden är på veef i sin förpackning. Den andra är tillagad Chi-chi.
