Må så vara, men min trädgård är inte min enbart. Jo, ekonomiskt får jag allt dra försorg om den, men likriktningssträvandena är kvarterets eller gatans. När A klipper häcken (halva!) då måste B klippa sin sida (av ovansidan). Klipper A av misstag av en gren som kommit upp på B:s sida slänger han in den grenen i B:s trädgård. Rätt ska vara rätt!

Under sommaren ligger grilloset tätt över nejden. Med grillande grannar på tre sidor om tomten då är inte trädgården min längre.

”Man får ta seden dit man kommer” är satt ur spel. Som tur är har man som pensionär möjlighet att ta sommarmorgnarna till hjälp. Då är luften klar och frisk, allt andas ro. De glada grillarnas kroppar håller just då på att bearbeta konsumtionen från gårdagskvällen. Långt fram på förmiddagen varar lugnet.

Visst har dess hojtande medelålders män i färgglada förkläden rätt till avkoppling från ansträngande arbeten. Jag missunnar dem inte sina köttbitar och pavor, men det är svårt att vara medmänniska ibland.